Intryck från Sakai konferens i Vancouver

Igår anlände jag från Vancouver, British Columbia, Canada, där jag deltog i den 5:e Sakai konferensen. Sakai (www.sakaiproject.org) är ett stort internationellt samarbetsprojekt kring Internet-baserat system för högskoleundervisning. Projektet har sitt ursprung i University of Michigan och Indiana University oberoende satsningar på att utnyttja Internet resurser som medel för effektivisering och kvalitetshöjning av deras högskoleundervisning. Snart började även MIT och Stanford universitet att intressera sig för samarbete kring dessa frågor och det dröjde inte länge innan man fick betydande finansiering från Mellon Foundation vilket möjliggjorde att Sakaiprojektet kunde startas januari 2004. Sakaiprojektet omfattar nu 94 universitet, främst i USA och Kanada, men även ett fåtal europeiska universitet som University of Amsterdam, Universidade Politecnica de Valencia, University College Dublin, Oslos universitet och Stockholms universitet deltar i projektet. Utöver universiteten deltar också 13 olika dator- och systemföretag i projektet.

Sakai har snabbt utvecklats till ett omfattande system med en rad olika verktyg som kan utnyttjas för att höja kvaliteten och flexibiliteten vid viktiga delar av den högskoleutbildningen. Som en av (de få, än så länge) lärarna som faktiskt har använt Sakai i stor utsträckning i sin undervisning, såg jag fram emot att utbyta erfarenheter med mina kollegor vid konferensen i Vancouver. Tyvärr var det bara en bråkdel av deltagarna som hade pedagogisk erfarenhet av Sakai och det var inte mera än ett par stycken som hade vågat använda verktyget på det sättet som jag hade gjort i min undervisning. Men det var ändå viktigt att delta i konferensen och nu har en större grupp lärare som ännu inte har vågat satsa på att utnyttja systemet vid undervisningen fått vittnesmål om att det går att uppnå bra resultat, trots alla Sakais barnsjukdomar som än så länge kräver en del fantasi och tålamod vid de första försöken. Utöver mina lärarkollegor hoppas jag att även systemutvecklare, som dominerade konferensen, har fått viktig information om vad som är önskvärt att utveckla beträffande Sakais undervisningsverktyg, framförallt ”Tests & Quizzes”. Vi lärare som efterlyser stöd från systemutvecklare för att förbättra verktygen som kan användas vid träning och examination av studenter, måste naturligtvis vara beredda att ta risken av att använda dessa verktyg för att tillsammans med studenterna skaffa oss en rimlig önskelista och kunna ge feedback om vad som händer när verktygen används i skarpläge. I det avseende kändes det väldigt bra att vara vid Sakais pedagogiska frontlinje och kunna presentera Stockholms universitets erfarenhet av Sakai, som vi lärare och studenter vid institutionen för lingvistik har nu haft i två terminer. De andra universiteten har hittills använt systemet för att organisera studentmaterial, med dropp boxar, diskussioner o.s.v. Det stora konferenstemat var dock att utnyttja systemet för att organisera studentportföljer. Portföljerna byggs med i ett s.k. OSP (Open Source Portfolio) och tänkta som ett system för att samla en enskild students material, från början till slutet av utbildning. Med OSP kan universiteten skapa övergripande mallar för att strukturera portföljerna, så att vissa fält kan länkas och skapa t.ex. studentens CV. Alla uppsatser, betyg, rapporter, eventuella kommentarer från lärare eller kurskamrater, diskussionsinlägg osv. läggs i studentens portfölje. I portföljen kan vissa administrativa fält definieras och t.ex. användas för betygsrapportering. Andra fält skall studenten kunna definiera vem som skall ha tillgång till, organisera olika slags CV för olika typer av jobbansökningar, osv. En mycket intressant aspekt av denna utveckling är universitetet eller en institution kan be sina studenter att svara på enkäter som presenteras vid olika tidpunkter under utbildningen och som är utformade för att ge studenten möjlighet att titta tillbaka på sin process av akademisk utveckling. Michigan State University, t.ex., har utvecklat ett mycket intelligent system av korta enkäter och utvärderingar som sammanhängande täcker hela utbildningen. De satsar på att utnyttja portföljerna för att visa för studenterna själva och för potentiella arbetsgivare, studentens utveckling med avseende på ”Principles of Undergraduate Learning”. Dessa principer omfattar rena kvantitativa mätningar av ämneskunskap, kritisk tänkande, förmågan till integrering och tillämpningen av förvärvad kunskap, utveckling av akademiskt resonemang samt utveckling av politisk, social och etisk medvetenhet. Den amerikanska motiveringen för att satsa på portföljer var i första hand att arbetsgivarna ville veta mera än bara vilka betyg och kurs studenterna hade i baggaget. Enligt det som sades på Sakai konferensen efterlyste arbetsgivarna information om sökandes förmåga till inlärningen, kritiskt tänkande, samarbete, reflektion, osv., som de tyckte inte gick att läsa ur ett CV, kursbeskrivningar och betyg. Jag tycker att tanken är mycket intressant. Visserligen är det mycket som överlappar med målsättningar för Bologna processen men det är bara till vår fördel om verktyg för att effektivt organisera denna information i portföljer skall finnas tillgängliga inom snar framtid. Här i Europa kan Holland vara en förebild för oss i detta arbete (www.surf.nl/portfolio).

Slutligen tycker jag att satsningen som Stockholms universitet som aktivdeltagare i Sakaiprojektet är mycket betydelsefull. Nivån på den grundutbildningen i fonetik där jag under de senaste åren har infört olika Internet-baserade verktyg för test och träning av studenternas ämnesfärdigheter har ökat avsevärt. Resultatet i första hand beror på Internet användningen i sig, utan på att studenterna kan genom dessa system få omedelbar automatiskt feedback på sina inlämningar, kan när som helst se hur de ligger till i förhållande till kursens mål, får klara besked om datum för inlämningar för olika uppgifter, uppsatser osv.

För min del är jag mycket nöjd med att utnyttja Sakai i min undervisning (trots alla buggar och okonventionella lösningar som än så länge man ibland tvingas ta till) och tänker fortsätta utveckla min samling av övningsuppgifter och tentamens frågor, framförallt nu när den nödvändiga initiala arbetsinsatsen börjar löna sig. Dessutom tror jag finns goda förutsättningar till att en del av de tekniska problem som hittills har drabbat systemet kommer att bli åtgärdade efter förra veckans Sakai-konferens, inte minst för att Stockholms universitet kan nu publicera i Sakaiprojektets hemsida information om sina viktiga pedagogiska resultat och framställa en trovärdig önskelista om vad som bör åtgärdas i Sakais test- och övningsverktyg.

Francisco Lacerda, Professor i fonetik med inriktning på spädbarns språk
värld

About Francisco Lacerda

Professor Member of The Royal Swedish Academy of Sciences
This entry was posted in Teaching and tagged . Bookmark the permalink.

One Response to Intryck från Sakai konferens i Vancouver

  1. Rolf Jacobson says:

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s