Curious about the “yanny/laurel” effect?

Good! For a deeper understanding of this and many other speech perception phenomena, study Experimental Phonetics at Stockholm University, Department of Linguistics.

_26R1751.jpg

Look for the upcoming application period: Sen anmälan

_26R2428.jpg

Welcome to the Department of Linguistics’ multidisciplinary education and research on Acoustic, Articulatory and Perceptual Phonetics!

For an explanation of the effect, check “Därför kan vi inte skilja på Laurel och Yanny – DN.SE” (in Swedish)

Posted in Fonetiker kan!, Phonetics laboratory, SUBIC: Stockholm University Brain Imaging Centre, Teaching, Yanny/Laurel | Tagged | Leave a comment

AAAS 2020: Feeling phonology, 2020-02-14

Feeling phonology: Proprioceptive Constructions in Protactile Sign Language

En mycket lärorik session om användningen av proprioception för kommunikation med och bland dövblinda.

Learning from protactile deafblind communities
Learning from protactile deafblind communities
Learning from protactile deafblind communities

Dövblindas kommunikation bygger på information som förmedlas av fyra händer, genom kontakt med mottagarens kropp. Det gäller att etablera ett kommunikationsrymd som utgångspunkt, i vilket föremål, beskrivningar och handlingar sedan placeras. I exemplet längst till höger förklarar en av deltagarna var ett föremål finns placerat på bordet bakom honom. Samtalspartnern kommer sedan att gå upp, söka sig till bordet och sträcka sig för att hämta föremålet.

De två första talarna i denna session diskuterade emergent fonologi hos dövblinda och kommunikation mellan dövblinda. Sessionen avslutades med en genomgång av taktila hjälpmedel för distanskommunikation och allmän information om omvärlden samt resonemang kring själva användningen av dessa hjälpmedel (t.ex. är det inte nödvändigtvis relevant att hela tiden bli informerad om hur många personer finns i omgivningen).

Learning from protactile deafblind communities
Learning from protactile deafblind communities
Learning from protactile deafblind communities

Posted in Phonetics laboratory | Leave a comment

AAAS 2020: AAAS president's address

Så var det dags för AAAS 2020:s officiella invigning.

Deltagarna börjar ta plats i den stora hallen där AAAS ordförande och preses kommer att prata om konferensens tema, presentera en analys av hur vetenskap uppfattas och behandlas i samhället, samt om AAAS arbete för att främja förståelsen för vetenskapen, vetenskapsresultat och metodik.

Margaret A. Hamburg AAAS styrelsens ordförande inleder och presenterar en stor grupp gymnasister som deltar i ett naturvetenskapligt program där ungdomarna lär sig forskningsmetodik och utför olika praktiska studier för att få insikt om de spännande utmaningar (och risker) av en forskarkarriär.

AAAS styrelsens ordförande, Margaret A. Hamburg, öppnar konferensen, presenterar gymnasister som vill satsa på forskarkarriärer och annonserar två av årets pristagarna i kemi.

“People turns to science in times of uncertainty” a propå corona viruset.

Prisutdelning för “excellence in science”
Prisutdelning för “excellence in science”
Steven Chu, AAAS preses
Steven Chu, Claude Cohen-Tannoudji and William D. Phillips fick Nobelpriset i fysik 1997 “for development of methods to cool and trap atoms with laser light”

Steven Chu, AAAS preses, (energiminister i Obamas administration) pratade om klimatkrisen och om att det skulle ta 45 miljoner år att resa till nästa jordliknande planet i vår galax. Hans budskap var att använda kunskapen som vetenskapen har givit oss för att hantera jordens ändliga resurser och “forget about leaving this world and finding another one”. Vad gäller risken för ökande världsbefolkningen, presenterade han data i linje med de som Hans Rosling också brukade använda för att argumentera att bättre livstandard inte skulle leda till en demografisk explosion — snarare tvärtom.

Minskning av antal barn per kvinna med ökande inkomst

Steven Chu framhävde också behovet av att skapa icke materiella värden, baserade på livskvalité. Så länge vi betraktar bruttonationalprodukten som välståndsmått, kommer utvecklingen att drivas mot enkelspårig ökad konsumtion. Och så avslutade han med ett viktigt resonemang kring tillitt som nyckel till framgång, både i vetenskapliga och sociala sammanhang, och ställde den numera mycket aktuella frågan:

Do good walls make good neighbors?

En titt på utställningarna

Efter invigningen var det mingling bland utställningarna. Mycket att ta del av men här är de första montrarna som jag fastnade på:

NASA:s presentation och genomgång av satellitdata
Utställningsområde
Allen institutes monter
Allen Institute, som bl.a. gör viktiga insatser i grundforskning om hjärnans funktion och morfologiska förändringar. Institutets verksamhet beror i första hand morfologiska och funktionella förändringar samt genetiska markörer hos små däggdjur men kan vara en intressant kontakt för SUBIC, framförallt för SU:s zoologer.
Posted in Phonetics laboratory | Leave a comment

AAAS 2020, Seattle

Konferensens första session handlade om “Engaging with the media on science-society topics“.

AAAS 2020
Engaging with the media on science-society topics

Som rubriken antyder, kretsade diskussionen kring problematiken av att kommunicera komplexa vetenskapliga resultat till en allmän publik. Det handlade om betydelsen av ordval, kontextualisering och emotioner vid förmedlning av vetenskaplig information till en allmän publik. Lingvister, litteraturvetare och filosofer känner väl till dessa stilistiska och retoriska grep men enligt talarna verkar det som att naturvetare behöver medvetengöras av betydelsen av retoriken och framställningen av information för att kunna få genomslag vid presentation av vetenskapliga resultat i en tid av förvirrad skepsis mot vetenskap. Åsa Wikforss har behandlat dessa aspekter i sin bok “Alternativa fakta”, men diskussionen här på AAAS 2020 är mycket aktuell, relevant och viktig mot bakgrunden av den pågående “informationskrig” i amerikanska media.

Det har pratats om hur emotionella komponenter leder publiken att uppfatta och agera på olika sätt som svar på samma objektiva information. Att presentera fakta i ett perspektiv av hopp för att kunna hantera underliggande problem verkar vara ett mycket effektivt sätt att förmedla och utnyttja vetenskapliga resultat. En bra, positiv berättelse hjälper allmänheten att relatera till vetenskapliga resultat och förstå betydlesen av god vetenskap. Robin Nabi, från University of California, visade resultaten av en undersökning om hur hopp, rädsla och ilska påverkar allmänhetens uppfattning av vetenskapliga resultat.

Om hur hopp, rädsla och ilska påverkar uppfattningen av samma vetenskapligt grundade hälsoråd om t.ex. kost, vacciner och livstiler.

En annan aspekt som diskuterades är den meningslösa skenbalansen av vissa debatter där forskare konfronteras med “tyckares” ogrundade påståenden, som om “tyckarens” bidrag till debatten hade någon vetenskaplig relevans — en aspekt som också behandlas i Åsa Wikforss bok.

Efterföljande animerad paneldiskussion med Sara Yeo (moderator, t.v.), Jeffrey Duchin (förmedlning av viktig hälsnoinformation), Lisa Johnson (journalist, att förmedla komplex information) och Robin Nabi (emotionernas betydelse)

Robin Nabi, University of California, Santa Barbara

Lisa Johnson, CBC News, Vancouver

Jeffry Duchin, Seattle and King County and the University of Washington, Seattle

Posted in Phonetics laboratory | Leave a comment

Språk och naturvetenskap: Mycket närmare än du kanske tror!

Det vardagliga talets musik (LIN 020)

Kombinatorik är de naturliga språkens nyckel till framgång. Ett begränsat antal grundläggande språkljud kombineras för att skapa obegränsade ljudsekvenser som i sin tur kan kombineras med varandra för att skapa, i princip, oändliga hierarkiska strukturer kombinationer av kombinationer!

Vilka är dessa möjliga ”grundljud”? Hur kan ett spädbarn hitta det omgivande språkets grundljud när det som barnet hör består av yttranden där orden följer efter varandra utan mellanrummen som skiljer orden i det skrivna språket?

Om språkljuden kan obegränsat kombineras för att skapa ljudsekvenser, varför kan ett helt nytt ord som vi aldrig hade hört tidigare kännas igen som svenskt (eller ej)?

Talkommunikation bygger på ljud som artikuleras utifrån människans anatomiska och fysiologiska förutsättningar och som kan uppfattas av vårt perifera hörselsystem. T.ex., sätter sammankopplingen mellan läpparna, käken, tungan och gommen gränser på hur fritt dessa strukturer kan röra sig – och därmed gränser på talljudens akustiska egenskaper.

Nyfiken på dessa och andra kluriga frågor om talkommunikation?
Här finns kursinformation och kursanmälan (stänger söndagen den 15 september)

Kursen ”Det vardagliga talets musik” (LIN020, 7.5hp) ger en allmän orientering om det mänskliga språkets, akustiska, biologiska, lingvistiska och musikaliska aspekter.

Kursen består av 10 föreläsningar med inslag av praktiska moment, alla tisdagar, kl. 18.00-20.00, mellan den 24 september (vecka 39) och den 3 december 2019 (vecka 49), med undantag för vecka 44. Efter varje föreläsning kommer ett par självrättande och skarpa övningar om föreläsningens tema att publiceras för nätbaserade självstudier, på distans.

Välkommen!
www.ling.su.se

Posted in Fonetik, Lingvistik, Musik | Tagged | 2 Comments

Det vardagliga talets musik (LIN020, 7.5hp)

Fonetiklabb

En 7.5hp kvällskurs på Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, Frescati, för dig som är nyfiken på talets akustik. Kursen går på tisdagar, kl. 18.00-20.00, mellan den 24 september (vecka 39) och den 3 december 2019 (vecka 49), med undantag för vecka 44.

Här finns kursinformation och kursanmälan

Välkommen!

Posted in Fonetik, Fonetiker kan!, Fonetiklabb, Lingvistik, Musik, Phonetics laboratory | Tagged , , , , | Leave a comment

Det vardagliga talets musik

Vad är ljud? Hur skapas och hur uppfattas ljud?

Vad skiljer talljud från andra ljud? Hur många olika talljud finns det egentligen?

Vad händer när talljud uttalas i följd, som i ett yttrande? Liknar det vardagliga talet ett musikstycke?

Fungerar ansatsröret som ett musikinstrument?

Om du är nyfiken på detta och andra tal- och musikrelaterade fenomen kan kvällskursen ”Det vardaglig talets musik (LIN020)” vara något för dig. Vi kommer att gå igenom grundläggande akustiska, artikulatoriska och ljuduppfattningsfenomen av relevans för både talproduktion och för musikinstrument.

Vi träffas alla tisdagar på fonetiklabbet, Institutionen för lingvistik (Stockholms universitet, Frescati), 18.00-20.00, med start den 24 september (vecka 39) och fram till den 3 december 2019 (vecka 49), med undantag för vecka 44.

Följ dessa två länkar för kursinformation och kursanmälan

Ytterligare information om kursen kommer snart på denna sajt.

Välkommen!

Posted in Fonetik, Fonetiker kan!, Musik, Phonetics laboratory, Teaching | Tagged , , , | Leave a comment

Matte- och fonetikstuga den 7 maj 15:00-17:00

Takayama

Nästa fonetikträff blir nu på tisdag, den 7 maj, 15:00-17:00 i Fonetiklaboratoriets övningslabb (ÖL).

Förslag till tema är fördjupning i fonetiska inspelnings- och mättekniker.

Grundläggande inspelnings- och analystekniker

Jag tanker dela med deltagarna kunskaper om hur rumsakustik påverkar inspelninarna och kan försvåra fonetiska analyser, samt vad man kan göra för att mildra problemen.
Jag kommer också att försöka förklara principerna för “tvättningen” av dåliga inspelningar, så att vi kan ha realistiska förväntningar vad gäller arbetsinsatser och möjligheter att åstadkomma acceptabla resultat.

Detta är, som sagt, ett förslag. Välkomna med egna önskemål vad gäller problem att diskutera!

Hoppas återse er nu på tisdag! Meddela mig i fall tiden jag föreslår inte passar i ert schema och vi kommer säkert att hitta ett bättre gemensamt alternativ.

Välkommen till nästa mattestuga!

Posted in Fonetiker kan!, Phonetics laboratory, Teaching | Leave a comment