Why study Linguistics at Stockholm University?

Here are some reasons to apply today to a course at Stockholm University’s Department of Linguistics:

  • You are a humanist and want to learn about the diversity and common features of world’s languages
  • You are a computer expert and want to learn about natural communication among humans
  • You are an engineer and want to learn about speech acoustics and sign language to improve human-machine communication systems that use natural
  • You are developing automatic translation systems and need to have a deeper insight on natural cross-linguistic communication
  • You are a mathematician and want to model natural languages’ grammars
  • You want to learn how the human babies develop their language skills early in life
  • You are a teacher and want to learn about reading and writing processes
  • You want to learn and understand sign language
  • You are a journalist and want to learn about turn-taking in natural conversation processes
  • You are interested in dialect differences and how people communicate in real life
  • You want to understand why languages change over time
  • You want to study how speakers adjust their language in different social contexts
  • You want to learn how the brain processes language, be it oral, sign or written

Apply today because you want to learn about language and all its features — humans’ most advanced communication system!

Welcome!

Applications’ deadline: 15 August 2021

Featured image photo by Tommy Hvitfeldt
Robot photo by Lisa Gustavsson

Posted in BabyLab, Brain Imaging, Fonetik, Fonetiker kan!, Fonetiklabb, Lingvistik, Phonetics laboratory, SUBIC: Stockholm University Brain Imaging Centre, Teaching | Tagged , , | Leave a comment

Study Linguistics at Stockholm University and get insights in the workings of the human brain!

Sounds interesting?
Apply to the remaining courses in Linguistics before 15 Aug 2021

Language communication is the hallmark of humans. Language gives humans the capability of sharing thoughts and information with each other using a virtually unlimited combinatorial system of symbols that can be auditive, visual, tactile or a mixture thereof. Languages’ main feature is just that combinatorial use of symbols that in turn can be combined in hierarchical structures, which can themselves be further embedded in yet another hierarchical level.

Studying articulatory strategies in speech production

In principle, such hierarchically embedded structures can be assembled to form endless complex recursive combinatorial structures, like utterances with lots of subordinate clauses but in reality the complexity of language communication among individuals is always limited by the amount of information that humans can handle, given their biological make-up. Therefore, understanding how the human brain organizes and processes linguistic information is a crucial aspect in the study of linguistics.

Studying at the Department of Linguistics, Stockholm University, gives state-of-the-art insights on fundamental scientific questions like how natural languages are used in different linguistic communities, how native languages are learned early in life and how and why natural languages evolve across generations.

Analysis of conversational speech



The perspectives and challenges that you will be dealing with as a student of linguistics are amazing and very diverse. Here are a few examples of what you will have the possibility of dealing with:
You will learn how to conduct field-studies to investigate unknown languages, how languages are created and emerge from the contact between speakers of different languages, how languages are used in social contexts, how speakers in a conversation use subtle cues to negotiate turn-taking, how teen-agers learn to adjust to other speakers’ perspectives, how visual and auditory information is linked in the speakers’ and listeners’ brains, how language is affected by dementia, aphasia and other diseases.

Studying turn-taking in conversational interactions
Breathing in singing

Linguistics is a truly interdisciplinary scientific area, where you will have the opportunity of combining traditional humanistic research perspectives with the advanced experimental techniques available at the Phonetics Laboratory and at SUBIC (Stockholm University Brain Imaging Centre, Stockholm University’s unique facility dedicated to assist humanistic humanistic studies).

Echo-free room for high-quality recordings at Stockholm University’s Phonetics Laboratory
SUBIC’s MRI scanner for studies of linguistic representations in the brain

Apply today to our inspiring courses in Linguistics and Phonetics!

Welcome to Stockholm University’s Department of Linguistics!

Posted in Brain Imaging, Fonetik, Fonetiklabb, Lingvistik, Phonetics laboratory, SUBIC: Stockholm University Brain Imaging Centre | Tagged , , , , , , , , | Leave a comment

Phonetics: A symbiosis of Humanities and Natural sciences

If you are looking for a truly interdisciplinary study field Phonetics is probably the challenge you are up to!

Although often viewed as the mere use of phonetic symbols to indicate the pronunciation details of speech sounds, Phonetics is much more than just that. Phonetics was once defined in Britannica by the late phonetician Peter Ladefoged as “the study of speech sounds and their physiological production and acoustic qualities” but even this definition falls short of what Phonetics actually deals with. Indeed, Phonetics combines the Natural sciences oriented acoustic and physiological study of speech sounds with behavioural studies of how speech sounds and melodies are perceived, and the Humanities’ perspective on how natural languages “pick” the set of sounds that are used within their linguistic communities.

Phonetics deals with speech sounds, anatomy, physiology, acoustics, psychology, auditory and visual perception.

By studying the fascinating complexities of human natural oral languages, Phonetics is at the intersection of a wide range of scientific fields. It is a challenge for ambitious students who will engage in addressing many different kinds of issues, from the neurophysiological control of respiratory and articulatory movements underlying speech production, the acoustics of speech sounds, the influence of room acoustics, and how the mechanisms of speech perception lead to the neural representations of the speech sounds.

These are just some of the general aspects that Phonetics typically deals with. Studies of language acquisition from birth to adulthood and technological applications such as speech synthesis and speech recognition are some other research areas involving Phonetics.

Posted in Fonetik, Fonetiker kan!, Fonetiklabb, Lingvistik, Musik, Phonetics laboratory, SUBIC: Stockholm University Brain Imaging Centre, Teaching | Tagged , | Leave a comment

AAAS 2020: Feeling phonology, 2020-02-14

Feeling phonology: Proprioceptive Constructions in Protactile Sign Language

En mycket lärorik session om användningen av proprioception för kommunikation med och bland dövblinda.

Learning from protactile deafblind communities
Learning from protactile deafblind communities
Learning from protactile deafblind communities

Dövblindas kommunikation bygger på information som förmedlas av fyra händer, genom kontakt med mottagarens kropp. Det gäller att etablera ett kommunikationsrymd som utgångspunkt, i vilket föremål, beskrivningar och handlingar sedan placeras. I exemplet längst till höger förklarar en av deltagarna var ett föremål finns placerat på bordet bakom honom. Samtalspartnern kommer sedan att gå upp, söka sig till bordet och sträcka sig för att hämta föremålet.

De två första talarna i denna session diskuterade emergent fonologi hos dövblinda och kommunikation mellan dövblinda. Sessionen avslutades med en genomgång av taktila hjälpmedel för distanskommunikation och allmän information om omvärlden samt resonemang kring själva användningen av dessa hjälpmedel (t.ex. är det inte nödvändigtvis relevant att hela tiden bli informerad om hur många personer finns i omgivningen).

Learning from protactile deafblind communities
Learning from protactile deafblind communities
Learning from protactile deafblind communities

Posted in Phonetics laboratory | Leave a comment

AAAS 2020: AAAS president’s address

Så var det dags för AAAS 2020:s officiella invigning.

Deltagarna börjar ta plats i den stora hallen där AAAS ordförande och preses kommer att prata om konferensens tema, presentera en analys av hur vetenskap uppfattas och behandlas i samhället, samt om AAAS arbete för att främja förståelsen för vetenskapen, vetenskapsresultat och metodik.

Margaret A. Hamburg AAAS styrelsens ordförande inleder och presenterar en stor grupp gymnasister som deltar i ett naturvetenskapligt program där ungdomarna lär sig forskningsmetodik och utför olika praktiska studier för att få insikt om de spännande utmaningar (och risker) av en forskarkarriär.

AAAS styrelsens ordförande, Margaret A. Hamburg, öppnar konferensen, presenterar gymnasister som vill satsa på forskarkarriärer och annonserar två av årets pristagarna i kemi.

“People turns to science in times of uncertainty” a propå corona viruset.

Prisutdelning för “excellence in science”
Prisutdelning för “excellence in science”
Steven Chu, AAAS preses
Steven Chu, Claude Cohen-Tannoudji and William D. Phillips fick Nobelpriset i fysik 1997 “for development of methods to cool and trap atoms with laser light”

Steven Chu, AAAS preses, (energiminister i Obamas administration) pratade om klimatkrisen och om att det skulle ta 45 miljoner år att resa till nästa jordliknande planet i vår galax. Hans budskap var att använda kunskapen som vetenskapen har givit oss för att hantera jordens ändliga resurser och “forget about leaving this world and finding another one”. Vad gäller risken för ökande världsbefolkningen, presenterade han data i linje med de som Hans Rosling också brukade använda för att argumentera att bättre livstandard inte skulle leda till en demografisk explosion — snarare tvärtom.

Minskning av antal barn per kvinna med ökande inkomst

Steven Chu framhävde också behovet av att skapa icke materiella värden, baserade på livskvalité. Så länge vi betraktar bruttonationalprodukten som välståndsmått, kommer utvecklingen att drivas mot enkelspårig ökad konsumtion. Och så avslutade han med ett viktigt resonemang kring tillitt som nyckel till framgång, både i vetenskapliga och sociala sammanhang, och ställde den numera mycket aktuella frågan:

Do good walls make good neighbors?

En titt på utställningarna

Efter invigningen var det mingling bland utställningarna. Mycket att ta del av men här är de första montrarna som jag fastnade på:

NASA:s presentation och genomgång av satellitdata
Utställningsområde
Allen institutes monter
Allen Institute, som bl.a. gör viktiga insatser i grundforskning om hjärnans funktion och morfologiska förändringar. Institutets verksamhet beror i första hand morfologiska och funktionella förändringar samt genetiska markörer hos små däggdjur men kan vara en intressant kontakt för SUBIC, framförallt för SU:s zoologer.
Posted in Phonetics laboratory | Leave a comment

AAAS 2020, Seattle

Konferensens första session handlade om “Engaging with the media on science-society topics“.

AAAS 2020
Engaging with the media on science-society topics

Som rubriken antyder, kretsade diskussionen kring problematiken av att kommunicera komplexa vetenskapliga resultat till en allmän publik. Det handlade om betydelsen av ordval, kontextualisering och emotioner vid förmedlning av vetenskaplig information till en allmän publik. Lingvister, litteraturvetare och filosofer känner väl till dessa stilistiska och retoriska grep men enligt talarna verkar det som att naturvetare behöver medvetengöras av betydelsen av retoriken och framställningen av information för att kunna få genomslag vid presentation av vetenskapliga resultat i en tid av förvirrad skepsis mot vetenskap. Åsa Wikforss har behandlat dessa aspekter i sin bok “Alternativa fakta”, men diskussionen här på AAAS 2020 är mycket aktuell, relevant och viktig mot bakgrunden av den pågående “informationskrig” i amerikanska media.

Det har pratats om hur emotionella komponenter leder publiken att uppfatta och agera på olika sätt som svar på samma objektiva information. Att presentera fakta i ett perspektiv av hopp för att kunna hantera underliggande problem verkar vara ett mycket effektivt sätt att förmedla och utnyttja vetenskapliga resultat. En bra, positiv berättelse hjälper allmänheten att relatera till vetenskapliga resultat och förstå betydlesen av god vetenskap. Robin Nabi, från University of California, visade resultaten av en undersökning om hur hopp, rädsla och ilska påverkar allmänhetens uppfattning av vetenskapliga resultat.

Om hur hopp, rädsla och ilska påverkar uppfattningen av samma vetenskapligt grundade hälsoråd om t.ex. kost, vacciner och livstiler.

En annan aspekt som diskuterades är den meningslösa skenbalansen av vissa debatter där forskare konfronteras med “tyckares” ogrundade påståenden, som om “tyckarens” bidrag till debatten hade någon vetenskaplig relevans — en aspekt som också behandlas i Åsa Wikforss bok.

Efterföljande animerad paneldiskussion med Sara Yeo (moderator, t.v.), Jeffrey Duchin (förmedlning av viktig hälsnoinformation), Lisa Johnson (journalist, att förmedla komplex information) och Robin Nabi (emotionernas betydelse)

Robin Nabi, University of California, Santa Barbara

Lisa Johnson, CBC News, Vancouver

Jeffry Duchin, Seattle and King County and the University of Washington, Seattle

Posted in Phonetics laboratory | Leave a comment

Språk och naturvetenskap: Mycket närmare än du kanske tror!

Det vardagliga talets musik (LIN 020)

Kombinatorik är de naturliga språkens nyckel till framgång. Ett begränsat antal grundläggande språkljud kombineras för att skapa obegränsade ljudsekvenser som i sin tur kan kombineras med varandra för att skapa, i princip, oändliga hierarkiska strukturer kombinationer av kombinationer!

Vilka är dessa möjliga ”grundljud”? Hur kan ett spädbarn hitta det omgivande språkets grundljud när det som barnet hör består av yttranden där orden följer efter varandra utan mellanrummen som skiljer orden i det skrivna språket?

Om språkljuden kan obegränsat kombineras för att skapa ljudsekvenser, varför kan ett helt nytt ord som vi aldrig hade hört tidigare kännas igen som svenskt (eller ej)?

Talkommunikation bygger på ljud som artikuleras utifrån människans anatomiska och fysiologiska förutsättningar och som kan uppfattas av vårt perifera hörselsystem. T.ex., sätter sammankopplingen mellan läpparna, käken, tungan och gommen gränser på hur fritt dessa strukturer kan röra sig – och därmed gränser på talljudens akustiska egenskaper.

Nyfiken på dessa och andra kluriga frågor om talkommunikation?
Här finns kursinformation och kursanmälan (stänger söndagen den 15 september)

Kursen ”Det vardagliga talets musik” (LIN020, 7.5hp) ger en allmän orientering om det mänskliga språkets, akustiska, biologiska, lingvistiska och musikaliska aspekter.

Kursen består av 10 föreläsningar med inslag av praktiska moment, alla tisdagar, kl. 18.00-20.00, mellan den 24 september (vecka 39) och den 3 december 2019 (vecka 49), med undantag för vecka 44. Efter varje föreläsning kommer ett par självrättande och skarpa övningar om föreläsningens tema att publiceras för nätbaserade självstudier, på distans.

Välkommen!
www.ling.su.se

Posted in Fonetik, Lingvistik, Musik | Tagged | 2 Comments

Det vardagliga talets musik (LIN020, 7.5hp)

Fonetiklabb

En 7.5hp kvällskurs på Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, Frescati, för dig som är nyfiken på talets akustik. Kursen går på tisdagar, kl. 18.00-20.00, mellan den 24 september (vecka 39) och den 3 december 2019 (vecka 49), med undantag för vecka 44.

Här finns kursinformation och kursanmälan

Välkommen!

Posted in Fonetik, Fonetiker kan!, Fonetiklabb, Lingvistik, Musik, Phonetics laboratory | Tagged , , , , | Leave a comment

Det vardagliga talets musik

Vad är ljud? Hur skapas och hur uppfattas ljud?

Vad skiljer talljud från andra ljud? Hur många olika talljud finns det egentligen?

Vad händer när talljud uttalas i följd, som i ett yttrande? Liknar det vardagliga talet ett musikstycke?

Fungerar ansatsröret som ett musikinstrument?

Om du är nyfiken på detta och andra tal- och musikrelaterade fenomen kan kvällskursen ”Det vardaglig talets musik (LIN020)” vara något för dig. Vi kommer att gå igenom grundläggande akustiska, artikulatoriska och ljuduppfattningsfenomen av relevans för både talproduktion och för musikinstrument.

Vi träffas alla tisdagar på fonetiklabbet, Institutionen för lingvistik (Stockholms universitet, Frescati), 18.00-20.00, med start den 24 september (vecka 39) och fram till den 3 december 2019 (vecka 49), med undantag för vecka 44.

Följ dessa två länkar för kursinformation och kursanmälan

Ytterligare information om kursen kommer snart på denna sajt.

Välkommen!

Posted in Fonetik, Fonetiker kan!, Musik, Phonetics laboratory, Teaching | Tagged , , , | Leave a comment

Matte- och fonetikstuga den 7 maj 15:00-17:00

Takayama

Nästa fonetikträff blir nu på tisdag, den 7 maj, 15:00-17:00 i Fonetiklaboratoriets övningslabb (ÖL).

Förslag till tema är fördjupning i fonetiska inspelnings- och mättekniker.

Grundläggande inspelnings- och analystekniker

Jag tanker dela med deltagarna kunskaper om hur rumsakustik påverkar inspelninarna och kan försvåra fonetiska analyser, samt vad man kan göra för att mildra problemen.
Jag kommer också att försöka förklara principerna för “tvättningen” av dåliga inspelningar, så att vi kan ha realistiska förväntningar vad gäller arbetsinsatser och möjligheter att åstadkomma acceptabla resultat.

Detta är, som sagt, ett förslag. Välkomna med egna önskemål vad gäller problem att diskutera!

Hoppas återse er nu på tisdag! Meddela mig i fall tiden jag föreslår inte passar i ert schema och vi kommer säkert att hitta ett bättre gemensamt alternativ.

Välkommen till nästa mattestuga!

Posted in Fonetiker kan!, Phonetics laboratory, Teaching | Leave a comment