The Royal Swedish Academy of Sciences organizes a symposium on the Early History of Experimental Phonetics, in Stockholm, on the 25 May 2023.
The symposium addresses the general relationship between Humanities and the Natural Sciences from about mid 1800s and the next 100 years, leading to the emergence of Experimental Phonetics as a novel scientific discipline exploring Natural Sciences’ methodologies and knowledge to investigate human speech communication. The Portuguese phonetician Armando de Lacerda provides the example of a typical humanist who applied experimental methodologies to the scientific study of speech sounds in the 1930s.
The symposium is directed to a wide audience with general interest in History of Science and/or Phonetics. Location: The Royal Swedish Academy of Sciences, Lilla Frescativägen 4A, SE-114 18 Stockholm. Participation is free of charge but registration is required.
Eleverna kunde se SUBIC:s särskilda X-Ray mikroskop som används bl.a. i evolutionsstudier där man forskar i hur neurala uppkopplingar hos olika arter kan förändras p.g.a. exponering till olika miljöer och betingelser eller i arkeologiska och paleontologiska studier där man vill undersöka dolda strukturer utan att behöva slå sönder föremål eller fossiler.
Eleverna fick också se hur SUBIC:s MRI skanner (Magnet Ressonans Imagery) kan användas för att studera artikulatoriska rörelser under löpande tal, samt höra hur MRI, eller funktionell MRI, används för att undersöka hur hjärnaktiviteten hos talare och lyssnare påverkas av olika språkrelaterade betingelser.
Besöket avslutades på Institutionen för lingvistiks fonetiklabb, där eleverna fick höra om fältlingvistik, ta del av några fonetiska fenomen och besöka labbets ekofriarum.
Stockholms universitet
Som alltid, var det väldigt roligt för forskarna vid Institutionen för lingvistik att få visa både SUBIC och fonetiklabbet, samt att berätta om den spännande grundforskningen som bedrivs på lingvistik.
Foto: Eva Tarandi 1, 2, 3, 6 och 7 Francisco de Lacerda 4 och 5
Humans all over the world use natural oral and sign languages to communicate with each other. However, the sounds, the signs and the ways in which they are used may be so different across natural languages that native speakers of a natural language must typically learn how to communicate with speakers of other linguistic communities. Yet, in spite of such differences, the capacity of expressing concepts is essentially the same in any natural language.
Thinking about the amazing communicative power of natural languages immediately raises a number of related questions like:
What is a natural language?
How many natural languages are there?
What is a dialect?
Which sounds and signs can a language use?
If you are curious about these issues, you may be interested in the courses offered at Stockholm University’s Department of Linguistics. Applications are open now until the 15 April.
Research at the Department of Linguistics is typically multidisciplinar
Stockholm University’s Department of Linguistics offers top-class higher education in Linguistics, Phonetics, Sign Language and Computational Linguistics, intimately linked to the cutting-edge research carried out by the department’s scientists. Take a course and get inspired!
Language communication is the hallmark of humans. Language gives humans the capability of sharing thoughts and information with each other using a virtually unlimited combinatorial system of symbols that can be auditive, visual, tactile or a mixture thereof. Languages’ main feature is just that combinatorial use of symbols that in turn can be combined in hierarchical structures, which can themselves be further embedded in yet another hierarchical level.
Studying articulatory strategies in speech production
In principle, such hierarchically embedded structures can be assembled to form endless complex recursive combinatorial structures, like utterances with lots of subordinate clauses but in reality the complexity of language communication among individuals is always limited by the amount of information that humans can handle, given their biological make-up. Therefore, understanding how the human brain organizes and processes linguistic information is a crucial aspect in the study of linguistics.
Studying at the Department of Linguistics, Stockholm University, gives state-of-the-art insights on fundamental scientific questions like how natural languages are used in different linguistic communities, how native languages are learned early in life and how and why natural languages evolve across generations.
Analysis of conversational speech
The perspectives and challenges that you will be dealing with as a student of linguistics are amazing and very diverse. Here are a few examples of what you will have the possibility of dealing with: You will learn how to conduct field-studies to investigate unknown languages, how languages are created and emerge from the contact between speakers of different languages, how languages are used in social contexts, how speakers in a conversation use subtle cues to negotiate turn-taking, how teen-agers learn to adjust to other speakers’ perspectives, how visual and auditory information is linked in the speakers’ and listeners’ brains, how language is affected by dementia, aphasia and other diseases.
Studying turn-taking in conversational interactionsBreathing in singing
Linguistics is a truly interdisciplinary scientific area, where you will have the opportunity of combining traditional humanistic research perspectives with the advanced experimental techniques available at the Phonetics Laboratory and at SUBIC (Stockholm University Brain Imaging Centre, Stockholm University’s unique facility dedicated to assist humanistic humanistic studies).
Echo-free room for high-quality recordings at Stockholm University’s Phonetics LaboratorySUBIC’s MRI scanner for studies of linguistic representations in the brain
If you are looking for a truly interdisciplinary study field Phonetics is probably the challenge you are up to!
Although often viewed as the mere use of phonetic symbols to indicate the pronunciation details of speech sounds, Phonetics is much more than just that. Phonetics was once defined in Britannica by the late phonetician Peter Ladefoged as “the study of speech sounds and their physiological production and acoustic qualities” but even this definition falls short of what Phonetics actually deals with. Indeed, Phonetics combines the Natural sciences oriented acoustic and physiological study of speech sounds with behavioural studies of how speech sounds and melodies are perceived, and the Humanities’ perspective on how natural languages “pick” the set of sounds that are used within their linguistic communities.
Phonetics deals with speech sounds, anatomy, physiology, acoustics, psychology, auditory and visual perception.
By studying the fascinating complexities of human natural oral languages, Phonetics is at the intersection of a wide range of scientific fields. It is a challenge for ambitious students who will engage in addressing many different kinds of issues, from the neurophysiological control of respiratory and articulatory movements underlying speech production, the acoustics of speech sounds, the influence of room acoustics, and how the mechanisms of speech perception lead to the neural representations of the speech sounds.
These are just some of the general aspects that Phonetics typically deals with. Studies of language acquisition from birth to adulthood and technological applications such as speech synthesis and speech recognition are some other research areas involving Phonetics.
Feeling phonology: Proprioceptive Constructions in Protactile Sign Language
En mycket lärorik session om användningen av proprioception för kommunikation med och bland dövblinda.
Learning from protactile deafblind communitiesLearning from protactile deafblind communitiesLearning from protactile deafblind communities
Dövblindas kommunikation bygger på information som förmedlas av fyra händer, genom kontakt med mottagarens kropp. Det gäller att etablera ett kommunikationsrymd som utgångspunkt, i vilket föremål, beskrivningar och handlingar sedan placeras. I exemplet längst till höger förklarar en av deltagarna var ett föremål finns placerat på bordet bakom honom. Samtalspartnern kommer sedan att gå upp, söka sig till bordet och sträcka sig för att hämta föremålet.
De två första talarna i denna session diskuterade emergent fonologi hos dövblinda och kommunikation mellan dövblinda. Sessionen avslutades med en genomgång av taktila hjälpmedel för distanskommunikation och allmän information om omvärlden samt resonemang kring själva användningen av dessa hjälpmedel (t.ex. är det inte nödvändigtvis relevant att hela tiden bli informerad om hur många personer finns i omgivningen).
Learning from protactile deafblind communities Learning from protactile deafblind communities Learning from protactile deafblind communities
Så var det dags för AAAS 2020:s officiella invigning.
Deltagarna börjar ta plats i den stora hallen där AAAS ordförande och preses kommer att prata om konferensens tema, presentera en analys av hur vetenskap uppfattas och behandlas i samhället, samt om AAAS arbete för att främja förståelsen för vetenskapen, vetenskapsresultat och metodik.
Margaret A. Hamburg AAAS styrelsens ordförande inleder och presenterar en stor grupp gymnasister som deltar i ett naturvetenskapligt program där ungdomarna lär sig forskningsmetodik och utför olika praktiska studier för att få insikt om de spännande utmaningar (och risker) av en forskarkarriär.
AAAS styrelsens ordförande, Margaret A. Hamburg, öppnar konferensen, presenterar gymnasister som vill satsa på forskarkarriärer och annonserar två av årets pristagarna i kemi.
“People turns to science in times of uncertainty” a propå corona viruset.
Prisutdelning för “excellence in science”Prisutdelning för “excellence in science”Steven Chu, AAAS preses Steven Chu, Claude Cohen-Tannoudji and William D. Phillips fick Nobelpriset i fysik 1997 “for development of methods to cool and trap atoms with laser light”
Steven Chu, AAAS preses, (energiminister i Obamas administration) pratade om klimatkrisen och om att det skulle ta 45 miljoner år att resa till nästa jordliknande planet i vår galax. Hans budskap var att använda kunskapen som vetenskapen har givit oss för att hantera jordens ändliga resurser och “forget about leaving this world and finding another one”. Vad gäller risken för ökande världsbefolkningen, presenterade han data i linje med de som Hans Rosling också brukade använda för att argumentera att bättre livstandard inte skulle leda till en demografisk explosion — snarare tvärtom.
Minskning av antal barn per kvinna med ökande inkomst
Steven Chu framhävde också behovet av att skapa icke materiella värden, baserade på livskvalité. Så länge vi betraktar bruttonationalprodukten som välståndsmått, kommer utvecklingen att drivas mot enkelspårig ökad konsumtion. Och så avslutade han med ett viktigt resonemang kring tillitt som nyckel till framgång, både i vetenskapliga och sociala sammanhang, och ställde den numera mycket aktuella frågan:
Do good walls make good neighbors?
En titt på utställningarna
Efter invigningen var det mingling bland utställningarna. Mycket att ta del av men här är de första montrarna som jag fastnade på:
NASA:s presentation och genomgång av satellitdataUtställningsområdeAllen institutes monter Allen Institute, som bl.a. gör viktiga insatser i grundforskning om hjärnans funktion och morfologiska förändringar. Institutets verksamhet beror i första hand morfologiska och funktionella förändringar samt genetiska markörer hos små däggdjur men kan vara en intressant kontakt för SUBIC, framförallt för SU:s zoologer.
Konferensens första session handlade om “Engaging with the media on science-society topics“.
AAAS 2020 Engaging with the media on science-society topics
Som rubriken antyder, kretsade diskussionen kring problematiken av att kommunicera komplexa vetenskapliga resultat till en allmän publik. Det handlade om betydelsen av ordval, kontextualisering och emotioner vid förmedlning av vetenskaplig information till en allmän publik. Lingvister, litteraturvetare och filosofer känner väl till dessa stilistiska och retoriska grep men enligt talarna verkar det som att naturvetare behöver medvetengöras av betydelsen av retoriken och framställningen av information för att kunna få genomslag vid presentation av vetenskapliga resultat i en tid av förvirrad skepsis mot vetenskap. Åsa Wikforss har behandlat dessa aspekter i sin bok “Alternativa fakta”, men diskussionen här på AAAS 2020 är mycket aktuell, relevant och viktig mot bakgrunden av den pågående “informationskrig” i amerikanska media.
Det har pratats om hur emotionella komponenter leder publiken att uppfatta och agera på olika sätt som svar på samma objektiva information. Att presentera fakta i ett perspektiv av hopp för att kunna hantera underliggande problem verkar vara ett mycket effektivt sätt att förmedla och utnyttja vetenskapliga resultat. En bra, positiv berättelse hjälper allmänheten att relatera till vetenskapliga resultat och förstå betydlesen av god vetenskap. Robin Nabi, från University of California, visade resultaten av en undersökning om hur hopp, rädsla och ilska påverkar allmänhetens uppfattning av vetenskapliga resultat.
Om hur hopp, rädsla och ilska påverkar uppfattningen av samma vetenskapligt grundade hälsoråd om t.ex. kost, vacciner och livstiler.
En annan aspekt som diskuterades är den meningslösa skenbalansen av vissa debatter där forskare konfronteras med “tyckares” ogrundade påståenden, som om “tyckarens” bidrag till debatten hade någon vetenskaplig relevans — en aspekt som också behandlas i Åsa Wikforss bok.
Efterföljande animerad paneldiskussion med Sara Yeo (moderator, t.v.), Jeffrey Duchin (förmedlning av viktig hälsnoinformation), Lisa Johnson (journalist, att förmedla komplex information) och Robin Nabi (emotionernas betydelse)
Robin Nabi, University of California, Santa Barbara
Lisa Johnson, CBC News, Vancouver
Jeffry Duchin, Seattle and King County and the University of Washington, Seattle
Phonetics at Stockholm University Blog 