Konferensens första session handlade om “Engaging with the media on science-society topics“.

Som rubriken antyder, kretsade diskussionen kring problematiken av att kommunicera komplexa vetenskapliga resultat till en allmän publik. Det handlade om betydelsen av ordval, kontextualisering och emotioner vid förmedlning av vetenskaplig information till en allmän publik. Lingvister, litteraturvetare och filosofer känner väl till dessa stilistiska och retoriska grep men enligt talarna verkar det som att naturvetare behöver medvetengöras av betydelsen av retoriken och framställningen av information för att kunna få genomslag vid presentation av vetenskapliga resultat i en tid av förvirrad skepsis mot vetenskap. Åsa Wikforss har behandlat dessa aspekter i sin bok “Alternativa fakta”, men diskussionen här på AAAS 2020 är mycket aktuell, relevant och viktig mot bakgrunden av den pågående “informationskrig” i amerikanska media.

Det har pratats om hur emotionella komponenter leder publiken att uppfatta och agera på olika sätt som svar på samma objektiva information. Att presentera fakta i ett perspektiv av hopp för att kunna hantera underliggande problem verkar vara ett mycket effektivt sätt att förmedla och utnyttja vetenskapliga resultat. En bra, positiv berättelse hjälper allmänheten att relatera till vetenskapliga resultat och förstå betydlesen av god vetenskap. Robin Nabi, från University of California, visade resultaten av en undersökning om hur hopp, rädsla och ilska påverkar allmänhetens uppfattning av vetenskapliga resultat.

En annan aspekt som diskuterades är den meningslösa skenbalansen av vissa debatter där forskare konfronteras med “tyckares” ogrundade påståenden, som om “tyckarens” bidrag till debatten hade någon vetenskaplig relevans — en aspekt som också behandlas i Åsa Wikforss bok.

Robin Nabi, University of California, Santa Barbara

Lisa Johnson, CBC News, Vancouver

Jeffry Duchin, Seattle and King County and the University of Washington, Seattle