Den 18 december 2014 ordnade Institutionen för lingvistik och Juridiska institutionen (Processrätt) ett seminarium med titeln ”Språktester av asylsökande – kan rättssäkerheten garanteras?”

Seminariet var en vetenskaplig diskussion kring språkanalyser och migrationsrätt som utgick från jurist Byron Törnströms erfarenheter av arbetet med flyktingärenden.

Byron Törnström presenterade ett rättssäkerhetsproblem som grundar sig på omöjligheten att kontrollera hur Språkanalyser nu utförs och analytikernas kompetens. Utöver det visade han också på flera motstridiga resonemang i både domslut och i migrationsverkets argumentation. Fredrik Beijer förklarade Migrationsverkets problematik och motivering till användning av språkanalyser. De rättssäkerhetsfrågorna som uppstår när kvaliteten på själva språkanalyserna inte kan garanteras behandlas dock inte. Christian Diesen kommenterade just bevisvärdet av språkanalyserna och rättssäkerhetsproblematik med anonyma analytiker. Östen Dahl och Tore Jansson förklarade och illustrerade de lingvistiska svårigheterna i att fastställa ursprung utifrån språkanalyser. Anders Eriksson avfärdade lingvisternas och Christian Diesens synpunkter med hänvisning till att de inte var insatta i rättslingvistik. Därefter blev en allmän diskussion. Min bedömning är att de lingvistiska problemen som framställdes av Östen Dahl och Tore Jansson är reella och av principiell betydelse. Anders Erikssons argumentation kring rättslingvistikens betydelse fann jag mindre övertygande eftersom det saknades en principiellt och oberoende motiverade förklaring om varför denna rättslingvistiska kompetens skulle räcka för att svara tillfredställande på de grundläggande lingvistiska problemen som Östen Dahl och Tore Jansson hade tagit upp. Jämförelsen av rättslingvisten med ögonläkaren som inte skall göra ett ortopediskt ingrepp förtydligade fördelarna med specialiseringar men är ändå haltande eftersom både ögonläkarens och ortopedens färdigheter grundas på allmänna och publika vetenskapliga principer som läkarna kan kommunicerar sinsemellan. Att resonera kring vad som krävs för att uppnå rättssäkra lingvistiska bedömningar hade varit en viktig diskussionspunkt men tiden räckte inte till det.

Seminariet handlade om de vetenskapliga och metodologiska grunderna för språkanalyser och det blev uppenbart att det finns många obesvarade frågor vad gäller dessa grunder. Det var bra att initiera en diskussion kring de lingvistiska grunderna för språkanalyser men det krävs ytterligare seminarier eftersom mycket återstår att debattera vad gäller lingvistikens roll och framförallt närmare belysa språkanalysernas rättsliga implikationer.