Från AAAS 2016, Washington DC

Rethinking Child Language Disorders: Insights from Sign Language Research

Detta var ytterligare ett mycket givande symposium som hade organiserats av Richard Meier, University of Texas, Austin, TX. Som titeln indikerar, handlade symposiet om att komplettera forskningen om hörande barns språkutveckling med resultat och insikter från motsvarande forskning om döva barns språkutveckling. Peter Hauser, från Rochester Intitute of Technology, Rochester, NY, David Quinto-Pozos, från University of Texas, Austin, TX, och Aaron Shield, från Miami University of Ohio, Oxford, OH, hade var sin presentation i symposiet. Jenny Singleton, från Goergia Institute of Technology, sammanfattade och avslutade sessionen.

NX7B2177Peter Hausers presenterade resultat från en rad enkla och smarta experiment som visade på kognitiva avvikelser vid atypiskt teckenspråksutveckling. Forskningspersonernas uppgifter var, t.ex., att förbinda, så fort som möjligt och i stigande numerisk ordning en serie av gula eller rosa cirklar som innehåll var sitt tal. Tiden som forskningspersonerna behövde för att genomföra uppgiften mättes hos både döva barn och döva vuxna, som hade grupperades i ”typiska” respektive ”atypiska” teckenspråksutveckling, beroende på hur de hade varit exponerade för teckenspråk tidigt i livet. Döva som föddes av tecknande döva föräldrar ansågs ha en typisk språkutveckling i kontrast med den atypiska teckenspråksutvecklingen hos döva barn med icke-tecknande hörande föräldrar. Peter Hausers resultat från detta och liknande experiment visar genomgående längre genomföringstider för gruppen med atypisk teckenspråksutveckling, även om tiden för att genomföra uppgiften var naturligtvis betydligt kortare hos vuxna som grupp, jämfört med barn-gruppen.

NX7B2179I ett annat experiment, undersökte Peter Hauser om tvåspråkighet hos tecknande barn kunde påverka den kognitiva utvecklingen. Resultaten visade på systematiska kognitiva fördelar av tvåspråkighet.

Budskapet från dessa studier verkar vara tydlig: Förseningen i språkutvecklingen som orsakas av en fattig språkmiljö (t.ex. döva barn som födds i icke-tecknande hörande miljöer) har en negativ påverkan på barns kognitiva utveckling. Slutsatsen ter sig mycket rimlig och bekräftar det som har observerats i hörande barns språkutveckling. Peter Hausers viktiga bidrag är att vi nu kan vara något säkrare på att den negativa påverkan beror på sambandet mellan språket i sig och barnets kognitiva utveckling, snarare än på specifika aspekter, som kunde ha med talspråkets akustiska medium att göra.

NX7B2184David Quinto-Pozos presenterade studier av ”visual learning” (VL2) i förhållande till det perspektivbytet som tecknande barn måste lära sig att hantera för att kunna kommunicera med teckenspråk. Teckenspråkets spatiala krav på att definiera domän och handlingar i förhållande till den etablerade domänen kräver ofta ett perspektivbyte för att förstå handlingarna. David Quinto-Pozos använde en rad standardiserade tester för att studera tecknande barns förmåga till flexibla perspektivbyten. Även här, ser man att barn med atypisk teckenspråksutveckling har något större svårigheter än matchande barn som hade typiska teckenspråksutvecklingar. Barn med atypisk teckenspråksutveckling var även långsammare i att läsa av teckenspråk.

NX7B2186Aaron Shields presentation fokuserade på teckenspråksutveckling hos döva barn med autism. Han undersökte hur autism, som hos hörande barn ofta innebär att barnet inte tittar på den talande personen, skulle påverka teckenspråksutveckling, som faktiskt kräver att barnet skall titta på den tecknande vuxen. Hans resultat visade att döva barn med autism tittade på den tecknande personen men deras förmåga till perspektivbyte var mycket begränsad, så som det visades i ett härmningsexperiment. Barn med autism tenderade att härma gesterna exakt som de såg ut utifrån barnets eget perspektiv, utan perspektivbytet (spegelvänd bild) som karaktäriserar härmningen hos barn utan autism.

Ytterligare ett experiment studerade huruvida döva barn med autism skulle ha lättare att referera till sig själva genom att använda pronom än hörande barn med autism – som tenderar att svara med eget namn. Eftersom första persons pronom innebär en gest som pekar mot själva talaren, kan man förvänta sig att gesten förtydligar den pronominala referensen när det gäller döva barn med autism.

NX7B2187Resultaten visade dock inte att så var fallet. Både döva och hörande barn med autism tenderade att referera till sig själva genom att säga namnet i stället för att använda ett pronom.

NX7B2189Jenny Singleton avslutade med en sammanfattning och referenser till Ann Fernald och Hart & Risleys klassiska studie. Jenny refererade också till en pågående studie där hon och Andy Meltzoff undersöker i en bredare population om huruvida tidig inlärning av teckenspråk främjer kognitva fördelar.

Det var ett mycket lärorikt och inspirerande symposium för min del. Jag kan inte värdera hur mycket av det som sades verkligen är nytt men symposiet inspirerade mig till flera studier som kommer att kunna genomföras i Stockholms universitet nya forskningsinfrastruktur, SUBIC (Stockholm University Brain Imaging Centre). Finns det systematiska skillnader i hjärnaktivitet hos hörande respektive tecknande personer som utför kognitiva uppgifter som kräver perspektivbyten eller olika sorts av mentala spatiala rotationer och förflyttningar? Förmodligen inte just skillnader som kan direkt kopplas till de olika språkmodaliteterna, men tvåspråkighet, socialkompetens eller inlevelseförmåga?

Spännande är det i alla fall, tycker jag, bara det går att komma på adekvata metodologiska grepp som utmynnar i genomförbara vetenskapliga studier! SUBIC väntar!

About Francisco Lacerda

Professor Member of The Royal Swedish Academy of Sciences
This entry was posted in Teaching. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s