AAAS 2020, Seattle

Konferensens första session handlade om “Engaging with the media on science-society topics“.

AAAS 2020
Engaging with the media on science-society topics

Som rubriken antyder, kretsade diskussionen kring problematiken av att kommunicera komplexa vetenskapliga resultat till en allmän publik. Det handlade om betydelsen av ordval, kontextualisering och emotioner vid förmedlning av vetenskaplig information till en allmän publik. Lingvister, litteraturvetare och filosofer känner väl till dessa stilistiska och retoriska grep men enligt talarna verkar det som att naturvetare behöver medvetengöras av betydelsen av retoriken och framställningen av information för att kunna få genomslag vid presentation av vetenskapliga resultat i en tid av förvirrad skepsis mot vetenskap. Åsa Wikforss har behandlat dessa aspekter i sin bok “Alternativa fakta”, men diskussionen här på AAAS 2020 är mycket aktuell, relevant och viktig mot bakgrunden av den pågående “informationskrig” i amerikanska media.

Det har pratats om hur emotionella komponenter leder publiken att uppfatta och agera på olika sätt som svar på samma objektiva information. Att presentera fakta i ett perspektiv av hopp för att kunna hantera underliggande problem verkar vara ett mycket effektivt sätt att förmedla och utnyttja vetenskapliga resultat. En bra, positiv berättelse hjälper allmänheten att relatera till vetenskapliga resultat och förstå betydlesen av god vetenskap. Robin Nabi, från University of California, visade resultaten av en undersökning om hur hopp, rädsla och ilska påverkar allmänhetens uppfattning av vetenskapliga resultat.

Om hur hopp, rädsla och ilska påverkar uppfattningen av samma vetenskapligt grundade hälsoråd om t.ex. kost, vacciner och livstiler.

En annan aspekt som diskuterades är den meningslösa skenbalansen av vissa debatter där forskare konfronteras med “tyckares” ogrundade påståenden, som om “tyckarens” bidrag till debatten hade någon vetenskaplig relevans — en aspekt som också behandlas i Åsa Wikforss bok.

Efterföljande animerad paneldiskussion med Sara Yeo (moderator, t.v.), Jeffrey Duchin (förmedlning av viktig hälsnoinformation), Lisa Johnson (journalist, att förmedla komplex information) och Robin Nabi (emotionernas betydelse)

Robin Nabi, University of California, Santa Barbara

Lisa Johnson, CBC News, Vancouver

Jeffry Duchin, Seattle and King County and the University of Washington, Seattle

Posted in Phonetics laboratory | Leave a comment

Språk och naturvetenskap: Mycket närmare än du kanske tror!

Det vardagliga talets musik (LIN 020)

Kombinatorik är de naturliga språkens nyckel till framgång. Ett begränsat antal grundläggande språkljud kombineras för att skapa obegränsade ljudsekvenser som i sin tur kan kombineras med varandra för att skapa, i princip, oändliga hierarkiska strukturer kombinationer av kombinationer!

Vilka är dessa möjliga ”grundljud”? Hur kan ett spädbarn hitta det omgivande språkets grundljud när det som barnet hör består av yttranden där orden följer efter varandra utan mellanrummen som skiljer orden i det skrivna språket?

Om språkljuden kan obegränsat kombineras för att skapa ljudsekvenser, varför kan ett helt nytt ord som vi aldrig hade hört tidigare kännas igen som svenskt (eller ej)?

Talkommunikation bygger på ljud som artikuleras utifrån människans anatomiska och fysiologiska förutsättningar och som kan uppfattas av vårt perifera hörselsystem. T.ex., sätter sammankopplingen mellan läpparna, käken, tungan och gommen gränser på hur fritt dessa strukturer kan röra sig – och därmed gränser på talljudens akustiska egenskaper.

Nyfiken på dessa och andra kluriga frågor om talkommunikation?
Här finns kursinformation och kursanmälan (stänger söndagen den 15 september)

Kursen ”Det vardagliga talets musik” (LIN020, 7.5hp) ger en allmän orientering om det mänskliga språkets, akustiska, biologiska, lingvistiska och musikaliska aspekter.

Kursen består av 10 föreläsningar med inslag av praktiska moment, alla tisdagar, kl. 18.00-20.00, mellan den 24 september (vecka 39) och den 3 december 2019 (vecka 49), med undantag för vecka 44. Efter varje föreläsning kommer ett par självrättande och skarpa övningar om föreläsningens tema att publiceras för nätbaserade självstudier, på distans.

Välkommen!
www.ling.su.se

Posted in Fonetik, Lingvistik, Musik | Tagged | 2 Comments

Det vardagliga talets musik (LIN020, 7.5hp)

Fonetiklabb

En 7.5hp kvällskurs på Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, Frescati, för dig som är nyfiken på talets akustik. Kursen går på tisdagar, kl. 18.00-20.00, mellan den 24 september (vecka 39) och den 3 december 2019 (vecka 49), med undantag för vecka 44.

Här finns kursinformation och kursanmälan

Välkommen!

Posted in Fonetik, Fonetiker kan!, Fonetiklabb, Lingvistik, Musik, Phonetics laboratory | Tagged , , , , | Leave a comment

Det vardagliga talets musik

Vad är ljud? Hur skapas och hur uppfattas ljud?

Vad skiljer talljud från andra ljud? Hur många olika talljud finns det egentligen?

Vad händer när talljud uttalas i följd, som i ett yttrande? Liknar det vardagliga talet ett musikstycke?

Fungerar ansatsröret som ett musikinstrument?

Om du är nyfiken på detta och andra tal- och musikrelaterade fenomen kan kvällskursen ”Det vardaglig talets musik (LIN020)” vara något för dig. Vi kommer att gå igenom grundläggande akustiska, artikulatoriska och ljuduppfattningsfenomen av relevans för både talproduktion och för musikinstrument.

Vi träffas alla tisdagar på fonetiklabbet, Institutionen för lingvistik (Stockholms universitet, Frescati), 18.00-20.00, med start den 24 september (vecka 39) och fram till den 3 december 2019 (vecka 49), med undantag för vecka 44.

Följ dessa två länkar för kursinformation och kursanmälan

Ytterligare information om kursen kommer snart på denna sajt.

Välkommen!

Posted in Fonetik, Fonetiker kan!, Musik, Phonetics laboratory, Teaching | Tagged , , , | Leave a comment

Matte- och fonetikstuga den 7 maj 15:00-17:00

Takayama

Nästa fonetikträff blir nu på tisdag, den 7 maj, 15:00-17:00 i Fonetiklaboratoriets övningslabb (ÖL).

Förslag till tema är fördjupning i fonetiska inspelnings- och mättekniker.

Grundläggande inspelnings- och analystekniker

Jag tanker dela med deltagarna kunskaper om hur rumsakustik påverkar inspelninarna och kan försvåra fonetiska analyser, samt vad man kan göra för att mildra problemen.
Jag kommer också att försöka förklara principerna för “tvättningen” av dåliga inspelningar, så att vi kan ha realistiska förväntningar vad gäller arbetsinsatser och möjligheter att åstadkomma acceptabla resultat.

Detta är, som sagt, ett förslag. Välkomna med egna önskemål vad gäller problem att diskutera!

Hoppas återse er nu på tisdag! Meddela mig i fall tiden jag föreslår inte passar i ert schema och vi kommer säkert att hitta ett bättre gemensamt alternativ.

Välkommen till nästa mattestuga!

Posted in Fonetiker kan!, Phonetics laboratory, Teaching | Leave a comment

Matte- och fonetikstuga den 9 april 15:00-17:00

Nästa fonetikträff blir nu på tisdag, den 9 april, 15:00-17:00 i Fonetiklaboratoriets övningslabb (ÖL).

Förslag till tema är fonetiska inspelnings- och mättekniker.

Grundläggande fonetiska mättekniker

Tänk dig att du på fjällturen träffar en vandrare som vill veta hens grundtonsfrekvens? Hur skall du ge ett grundat svar om du varken har en dator med dig eller tillgång till elektricitet?

På vår nästa träff kan du, som fonetiker, få tips om hur du kan bygga en fältkymograf för att svara på vandrares fråga!

Välkommen till nästa mattestuga!

Posted in Fonetiker kan!, Phonetics laboratory, Teaching | Leave a comment

Matte- och fonetikstuga 5 april, 12:00-14:00

Välkomna till Matte- och fonetikstuga imorgon, fredagen den 5 april. Vi träffas 12:00-14:00 i fonetikens övningslabb.

Tema förslag: Fonetisk typologi

Välkomna!

Posted in Fonetiker kan!, Phonetics laboratory, Teaching | Leave a comment

Ingvar Lindqvistdagen 2019 på Kungliga Vetenskapsakademien

Den 2 april 2019 är Ingvar Lindqvistdagen 2019 på KVA

Vi hedrar gymnasie- och högskolelärarna som fick årets Ingvar Lindqvists priser med KVA ledamöters presentationer av forskningsfrågor.

Relationen mellan humaniora och naturvetenskap kommer att tas upp med utgångspunkt från forskningen i fonetik vid Stockholms universitet. Jag pratar 17:20 och kommer att använda barnets språkutveckling som anledning till att prata om språkets struktur, talproduktion, talperception, akustik.
Det blir kopplingar till fysik, fysiologi och matematik som jag hoppas kan inspirera dessa fantastiska lärare att relatera sina naturvetenskapliga ämnen till humaniora.

Välkomna!

Posted in InterSpeech2017 | Leave a comment

Global Neuroscience: Accelerating Bain Science Discovery

This was a very interesting session highlighting the importance of international coordination and collaboration in order to achieve better management of experimental data generated by different neurolabs.
My understanding is that the group organizing the current AAAS session focuses mainly on animal models and how to exchange detailed brain imaging data from small rodents that can be used to calibrate brain models. Obviously, the ability to use multi-lab data to build realistic models of fundamental brain functions is crucial for the advancement of the field and it appears to me that it might be useful to articulate these efforts with the somewhat similar LORIS project, that is aiming at establishing protocols for the exchange of human brain imaging data to expand the empirical basis of fMRI studies. The complexity of the data is huge and there are important ethical issues associated with the exchange of human brain imaging data but the high cost of the research suggests that adequate data exchange across laboratories is the way to go.


Materials from the official AAAS 2019 program

Session’s abstract
Understanding how the brain works is one of today’s grand scientific challenges and has spurred a global explosion of growth in neuroscience. Countries around the world are investing in basic research and neurotechologies through large-scale projects in North America, Europe, Asia, and elsewhere. Many neuroscience researchers and research funders believe that a global effort is needed to allow for critical breakthroughs to maximize the impact of new discoveries, and to increase the return on investment in neuroscience research that will ultimately benefit society as a whole. In 2017, representatives from the world’s major brain projects made a formal declaration to establish an International Brain Initiativeto foster coordination and collaboration across these projects. This session highlights the outcomes of these large-scale investments and the impact of global collaborations. Speakers will present cutting-edge discoveries made possible by international collaborations, and explore the progress and challenges faced by both individual scientists and country specific initiatives, as they work across geographic and cultural divides.
From the official AAAS 2019 program:
https://aaas.confex.com/aaas/2019/meetingapp.cgi/Session/21864

A new model for international collaboration i neuroscience

Dr. Michael Häusser is Professor of Neuroscience at University College London and the Facilitator of the International Brain Laboratory (IBL). Dr. Hausser will present the vision of IBL and describe progress towards its goal to enable experimentalists and theorists to work together to transcend boundaries between laboratories and countries in order to understand the neural basis of decisionmaking.
(https://aaas.confex.com/aaas/2019/meetingapp.cgi/Paper/24171)

Michael Häusser
Foto: Francisco de Lacerda

The Korea initiative and global collaboration

Dr. Sung-jin Jeong is the Director of the Brain Research Policy Center at the Korea Brain Research Institute. She has also been leading the effort to develop and launch the Korea Brain Initiative. Dr. Jeong will present on the scientific plan for the Korea Brain Initiative and opportunities for international collaboration.
(https://aaas.confex.com/aaas/2019/meetingapp.cgi/Paper/23905)

Sung-jin Jeong
Foto: Francisco de Lacerda

Toward circuit optogenetics

Dr. Valentina Emiliani is the Director of the Neurophotonics Laboratory at the Paris Descartes University and works at the interface of physics and biology. She develops novel microscopy techniques for neurophysiology, including a three-dimensional holographic illumination method used for manipulating individual neurons in circuits. Dr. Emiliani will present her cutting-edge advances and the necessary future developments in circuit optogenetics.
(https://aaas.confex.com/aaas/2019/meetingapp.cgi/Paper/23908)

Valentina Emiliani
Foto: Francisco de Lacerda
Posted in InterSpeech2017 | Leave a comment

AAAS 2019: Science Transcending Boudaries

Opening session

Over 1000 attendees have gathered and are now waiting for the AAAS 2019’s opening session to begin.

The very crowded ballroom where the opening session is about to start.

Welcome, prizes and speeches

The Philip Hague Abelson Prize for 2019 was given to Cato T. Laurencin.

Thomas J. Donohue, president and CEO of the U.S. Chamber of Commerce, spoke diplomatically about the importance of symbiotic cooperation between industrial and scientific partners, a much needed force to counter the current diverging forces.

Margaret A. Hamburg, AAAS President, was more direct to the point and contrasted J. F. Kennedy’s interest in promoting scientific development for the good of mankind with the current adminstration’s troubling uninterest for evidence-based decisions, ignorance of scientific facts and dangerous spreading of misconceptions that endanger people’s lives.

Posted in InterSpeech2017 | Leave a comment