Phonetics at Stockholm University Blog

Årets AAAS är nu avslutat. Det har varit ett fullspäckat schema för att försöka hänga med så mycket som möjligt och samtidigt interagera med andra konferensdeltagare. En konstant känsla av att inte hinna vara med på alla intressanta men konkurrerande sessioner blandad med något av litet dåligt samvete för att ha stannat upp och diskuterat med andra forskare.

Det har varit en allvarlig och hoppfull stämning genom hela konferensen om att god vetenskap kommer att segra! Det avspeglade sig i nästan varenda plenarsession, särskilt de som rörde klimatforskning och presentation av vetenskapliga resultat för allmänheten.

Den absoluta sista dagen ägnades åt en del guidade besök till labbar, arkeologiska utgrävningar, museer, osv, under ledningen av forskare som hade deltagit i konferensen.

Tack för i år!

Optimal Aging and Mechanisms of Neurocognitive Enrichment

Ännu en spännande konferensdag idag! För min del, började dagen med en session om åldrande. Ett av teman i denna session var användningen av anpassade och stimulerande datorspel som verktyg för att motverka den  åldersbetingade försämringen av kognitiva funktioner. Bl.a. presenterade Adam Gazzaley sin pågående forskning om teknologiska lösningar som främjar ökad kognitivförmåga och kortare reaktionstider vid komplexa beslut.

Datorspelen som används i denna sorts träning utnyttjar direkt återkoppling till spelarens hjärnavktivitet för att reglera spelets svårighetsgrad. Tack vare denna återkoppling håller spelet en indivuellt anpassad utmaningsnivå som effektivt främjar spelarens uppmärksamhet och svars snabbhet. Spelaren måste hålla reda på olika aspekter under spelet, vilket verkar vara nyckeln till att den förbättrade spelskickligheten även leder till förbättringar av spelerarens förmåga att hantera andra, vardagliga, situationer.

Understanding Causality to Inform Decision-Making Under Uncertainty

En annan intressant session var denna om kausalitet. Utöver den klassiska påminnelsen om att korrelation inte betyder kausalitet, visade också George Sugihara att avsaknaden av korrelation inte heller betyder att kausalitet inte finns. Detta demonstrerade han med en Lorenz attraktor som uppvisar nära noll korrelation mellan x och y variablerna när tidsinformationen ignoreras. Trots att korrelationen mellan x och y är nära noll, finns det ändå en tydlig kausalitet eftersom x och y faktiskt är relaterade till varandra via Lorenz ekvationer. Korrelationen träder fram först när man betraktar tidsserierna för x och y och upptäcka att x och y är omväxlande negativt eller positivt korrelerade med varandra.

Det finns mycket mera att säga om denna session men det kommer jag lämnar bara bilder på ett par punkter här.

Och här kommer en påminelse om hur absurda kraven på absolut säkerhet vid stokastiska händelser kan bli.

Klicka på kausalitet för en översikt av teman som behandlades i denna session.

Traditionsenligt, presenterade Marc Abrahams 2017:s upplaga av Improbable Research och Ig Nobel priser för ett fullsatt auditorium på AAAS 2018.

Detta är något som måste upplevas på plats. Som tur är, kommer Marc Abrahams till Stockholm under första vecka i april (vecka 14) och presenterar  Improbable Research och Ig Nobel priser.

Här är några bilder från kvällspasset här på AAAS 2018.

Nina Kraus hade en mycket inspirerande föredrag om musik och dess påverkan på olika hjärnfunktioner.

Huvudbudskapet var att musicerande – att spela ett instrument, inklusive rösten som instrument – är en mycket stimulerande och bra aktivitet som håller hjärnan i trim. Det är dock inget som sker på korttid. Det krävs systematiskt, enträgen övning för att övervinna koordinationssvårigheterna som uppstår när man lär sig att spela ett instrument. Men belöningen är enorm. Hjärnan håller sig pigg och flexibel, vilket börjar märkas på en rad olika områden efter ett par års regelbunden träning och satsning på att behärska svåra musikaliska utmaningar – såväl tekniska som melodiska/harmoniska.

Nina Kraus höll i en timme en trollbunden publik som fick lyssna på hur det låter när man spelar upp de EEG-signalerna som olika ljud genererar.

Det hela avslutades med en melodi som spelades på ett ”hjärn-synt”. Nina Kraus hade spelat in EEG-signalerna som registrerades hos en försöksperson när hon lyssnade på en kromatiskskala och laddat upp hjärn-syntets tangenter med var sin EEG-tolkad halvton.

Det lätt förbluffande bra, men var framförallt otroligt spännande!
Ha en bra fortsättning på ert aktiva musicerande och håll era hjärnor i trim – och få även en minskad risk för degenerativa sjukdomar.

Det är inte så ofta något kan vara så kul och nyttigt!

Richard Meier (University of Texas at Austin) var värd för denna AAAS 2018 session om grundläggande aspekter av teckenspråksutveckling.

Kan ett dövt spädbarn identifiera lingvistiskt relevanta gester bland omgivningens enorma utbud av visuella stimuli?

Frågan är förstås den samma som ställs när det gäller tidigt språkutveckling hos typiska barn men för hörande spädbarnet är svaret klart. Nyfödda hörande spädbarn föredrar att lyssna på mammans röst och språkmelodi, eller liknande röster och språkmelodier, med ett intresse som avtar med ökande språkmelodiska avstånd mellan modersmålet och det främmande språket. En logisk förklaring för detta är att fostret har fått erfara den blivande mammas röst och prosodiska drag, eftersom fostrets hörselsystem är fulltutvecklat vid den 5:e graviditetsmånaden.

Men hur står det till när det gäller ett dövt spädbarn som födds i en teckenspråksmiljö? I detta fall finns ingen möjlighet till prenatal träning eftersom fostret inte har tillgång till visuella stimuli med relation till omgivningens teckenspråk.

Rain Bosworth presenterade ögonrörelsedata som tyder på att spädbarn kan mycket tidigt fokusera på lingvistiskt relevanta tecken. Hennes data visar att typiska (hörande) spädbarn i 6 månaders ålder kan urskilja teckenspråk från gester utan lingvistisk innebörd men att denna förmåga försvinner vid 12 månaders ålder. Att hörande spädbarn som inte utvecklas i en teckenspråksmiljö tappar förmågan till att särskilja teckenspråk från andra gester verkar stämma väl överens med motsvarande observationer av spädbarns diskrimination av språkljud.  Spädbarn som vid 6 månaders ålder kan diskriminera ”subtila” språkljudkontraster som förekommer i främmande språk, tappar vid c:a 12 månaders ålder denna diskriminationsförmåga – vilket kan tolkas som ett steg mot specialiseringen på kontrasterna som ingår i det egna modersmålet. På liknande sätt skulle de hörande 12 månaders gamla spädbarns oförmåga att diskriminera teckenspråksgester från icke lingvistiska gester kunna tolkas som att barnen i den åldern börjar bortse ifrån icke lingvistiskt relevanta signaler. Jag vet alldeles för lite om teckenspråk men misstänker att parallellen mellan ljud och tecken experimenten inte är helt korrekt. I experimenten med språkljud testas spädbarnen med ljudkontraster som faktiskt användas i ett främmande språk medan i experimentet med teckenspråksgester kontrasterar man lingvistiska och icke-lingvistiska tecken.

Matthew Dyes föredrag handlade om förändringar i visuell perception observerade hos teckenspråkstalare. Eftersom teckenspråk bygger på hand- och armrörelser som presenteras i ett visuellt område framför talaren i kombination med talarens ansiktsuttryck, måste lyssnaren fokusera på talarens ansikte samtidigt som handrörelserna iakttas. Detta leder till att teckenspråkstalare är generellt mera känsliga än icke-tecknare för förändringar i det perifera synfältet. Matt Dyes data bekräftar detta, med tillägget att teckenspråkstalarna tenderar att ha ökad känslighet för händelser i det nedre perifera synfältet, där teckenspråksgesterna typiskt hamnar. I sina studier använder han både ögonrörelsekameror och EEG för att kartlägga teckenspråkstalarnas beteende och dess fysiologiska implikationer och korrelat. I framtiden planerar Matt Dyes att använda fMRI i sina studier. Han har redan en etablerad kontakt med Teckenspråksforskning vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, och planerar att använda SUBIC i sina kommande studier.

Lynn Hou och Kate Mesh presenterade sitt arbete om kartläggningen av San Juan Quiahije Chatinos teckenspråk, i Mexiko. De intresserar sig särskilt för hur dessa teckenspråkstalare samspelar med de hörande talarna i området och hur teckenspråket utnyttjar gester som används bland de hörande.
Även denna forskning ligger nära pågående forskning vid Institutionen för lingvistik, där Josefina Safars arbetar med dokumentation och beskrivning av teckenspråkiga minoritetsspråk i små byar på Yucatánhalvön i Mexiko.